2021 First Half

Let’s do some catching up. We have been waiting and waiting. Finally in spring 2021 we got a few proper swimrun races to talk about!

Stockholm Swimrun 2021

This year Stockholm Swimrun was a smaller event than usual, still under covid. I entered just for the fun of it with my friend Henrik Gustafsson. And boy, we enjoyed it a lot! Great to get that feeling of being in a competition again.

Andreas & Henrik at the start line of Stockholm Swimrun 2021.

ÖTILLÖ World Series Utö 2021

ÖTILLÖ Utö is one of the most competitive races in the world of swimrun. This year we didn’t get all of the usual international competition due to covid and its impact on international travel. However, on the bright side, this year offered a new course with a lot more trail running, retiring the old 9 km gravel section. Can’t believe how both fun and scenically stunning the new course is. Brutal terrain and a lot of transitions make for such an action packed race, really making the most of this sport. Spot on, course designers!

We didn’t start out too aggressively and pretty much was in a void for most of the race. Tactics-wise we nailed most of it with that exception of a total lack of drafting. Can’t stress enough the importance of swimming in a pack. But sometimes it just doesn’t play out like that, especially in this race since the men’s, women’s and mixed categories had separate starts this year.

We managed to finish strong on the northern, angelically beatiful islets. This section doubles as the World Championship closing part. We passed one team on a run close to the finish but didn’t quite manage to reel in Roger Sjösten and his partner. With the level of competition at Utö, a 11th in men’s & 15th total is something we are content with. With a few tweeks and more training, we are well set for the upcoming ÖTILLÖ World Champs!

Andreas exiting the second swim at ÖTILLÖ Utö 2021 with Tomas right behind.
Dancing across the finish line.
Andreas Ribbefjord and Tomas Granberg of TG Swimrun Coach at the finish line of ÖTILLÖ World Series Utö 2021.

Amfibiemannen 2021

Seems trail and off-trail running is the new flavor. Amfibiemannen organized by Wolff-Wear had their second running of their new and improved course with a boat-load of brutal terrain. With that a few of the swim sections were definitely beyond choppy. What can I say? It’s supposed to be an adventure sport and I love it!

Tomas Granberg and I after finishing Amfibiemannen 2021, recovery drinks in hand.

Tactics came to play a big part in this race. We started out at an honest pace at the undulating 3 km gravel somewhere south of 4 min / km. That allowed us to draft off of André Fält and Johan Carlsson (picture).

Johan Carlsson, who got third place together with André Fält.

At the second swim those two pulled away and we instead got in a pack with the women’s front teams with the likes of Helena Sivertsson & Kristin Larsson and Angelica Wagneryd & Johanna Paulsson. Thanks people, for giving us drafting opportunities.

The group largely held together until the extremely technical 3 km run or call it bush crawl of the uninhabited island of Villösan. That’s were we dicided we’d be better off playing to our off-trail strength and ran ahead of the pack to try to catch teams in front.

That largely worked out well, except we didn’t manage to catch those ahead and instead we were outswum by Joakim Perani with partner and — on the very last swim — by Helena Sivertsson and Kristin Larsson, displaying some truely strong swimming.

What a day! So much fun and great to be back racing. Enjoy the bonus pics.

Helena Dalivin, who finished fifth in the women’s race together with Lorraine Axegård.
Fredrik Axegård, who took the Amfibiemannen 2021 win with his partner of the day Oscar Olsson. Quite some swag there in his YO Running Club kit.
Ulf Hausmann with Tomas Granberg — friends and coaching co-workers. Ulf used to swim in the German national team and later coached it. Today he is running his coaching business Hausmann Swim Coach, which is something to check out if you are situated in the Stockholm area. Tomas is a swimrun specific coach whom I also will recommend. Also in the Stockholm area, check him out at his TG Swimrun Coach Facebook page.

Font 2020

Yes, I was in Fontainebleau this year too for bouldering. Initially I meant to go with a group of friends during Easter. Corona came and that didn’t happen. I and my girlfriend — whom I met half a year ago — went in October instead and had some luck with both weather and corona regulations.

There has not been a lot of updates to the blog lately and there has not been any new episodes of the Swimrun Watch podcast. I’ve been busy with starting a new job, changing apartments and by the psychologically demanding process of reporting my girlfriend’s rapist to the police.

Some words on rape. It’s not the first time I meet a girlfriend who has been raped. If you, the reader, walk into a similar situation, please support the victim and report the perpetrator to the police. We have to get rid of this tremendously damaging behaviour. From trying to just forget and hide it, she developed the strength to stand up against her oppressor. For a victim of rape to take the anxiety and shame and put it on the rapist, where it belongs, takes a lot out of you.

I’m very grateful for the support of our friends and fellow climbers of Klättercentret Telefonplan for their kind words of compassion and support. But first and foremost, my girlfriend Felicia needs to be recognized for standing up against the rapist. She endured the legal process with the inevitable mental revisit to a time of being forced, hit, having her hair torn off her head and being sexually violated. In reporting her perpetrator, she is standing up for all who have ever been raped and suffer unbeknownst to the world.

Pelle (that’s his name) raped and taunted her inside his apartment at multiple occasions — not something you just walk away from. These horrible experiences and the memory of her words describing them will live inside her and my head for the rest of our lives. I still have hopes that the justice system will put an end to his raping.

Please be kind to each other, and firm to rapists.

Instead of ÖTILLÖ WC 2020

As ÖTILLÖ is cancelled I got triathlete Richard Bräckvall to team up with me at Sigtuna Swimrun to defend my and Kalle Lundin’s 2017 win, which went just fine. We took the win in the team competition. One solo athlete was faster — Donato Campanini. Credit is due where credit is deserved.

Scanning for other void fillers, Folkhälsan Swimrun Solvalla might be an option if we are let into Finland. Otherwise, might go to Borås, Sweden for another ÖTILLÖ Merit Race, before Utö. Other than that, will probably run the local Brotorp Trail Run. ÖTILLÖ WC might be cancelled, but all fun out there is not.

Sigtuna Swimrun 2020: winning team Billecta AB: Andreas Ribbefjord & Richard Bräckvall.
MIF Triatlon 2020: Fourth out of the water, after Mark Parsons.
MIF Triatlon 2020: First out on the run, first back. New course record: 31 min 51 s.

Juli 2020

Jag är förvisso en som uppskattar träning i sig men jag vill ändå pröva mig i konkurrensen också. Igår fick vi beskedet att det inte blir något ÖTILLÖ World Championships i år. Det är ju annars den stora A-tävlingen varje år. Genast kollar jag på alternativ.

Årets tävlingar är få men uppskattade. Som nämnts tidigare vann jag Långholmen Swimrun tillsammans med Richard Bräckvall. Konkurrensen var väl inte stenhård, men roligt var det. Efter Långholmen är den enda tävling jag deltagit i MIF triatlon på Ornö där målet var att komma under 32 min och slå mitt banrekord från 2017. Jag lyckades genomföra ett i stort sett felfritt lopp och klockan stannade på 31.51.

Framför allt är det cyklingen jag lyft genom transport i triangeln hemmet på Södermalm, jobbet vid Hötorget och Klättercentret på Telefonplan. Jag tror att det även stödjer min löpning. Cyklingen är verkligen polariserad med lugnaste lugnt vissa dagar och riktigt svettigt andra dagar. Inget av det ser ni på Strava dock. Känns fjantigt att visa upp 15 min cykel om och om igen.

Jag har alltid tänkt långsiktigt och är inte den som lägger ner träningen för att ÖTILLÖ inte blir av. Framgång kommer av kontinuitet och det finns ju andra tävlingar också. Vid målgång på MIF triatlon var det några barn som frågade hur jag kan vara så snabb. Jag tycker inte jag är snabb men det lilla jag har har jag fått av att jag tränar 15 h/v alla veckor alltid.

Någon påstod att jag nog hade talang men det kan jag bestämt avfärda. Det märker jag när jag umgås med såna som faktiskt begåvats med talang för idrott. Min eventuella talang ligger i att jag tycker om att träna varje dag och att jag gjort det länge.

Vi avslutar med några bilder från den senaste tiden.

Jag har tränat en hel del med Felicia på sistone och hon liksom jag sätter inga onödiga gränser för hur, när eller vad vi tränar.
Mystisk natur på Ornö.
Tobias gillar klassisk löpträning. Gärna 200-, 400-, eller 1000-ingar på bana.
Vi sprang på Emil Abrahamsson vid Houdini på Långholmen.
Sveriges mest kända glaciär, skulle jag gissa.
Tittar ner på Kaitumjaure.


Japp. Även april var rena rama succén vad gäller löpträning. Bra mängd och ändå en del tröskelfart här och där. Jag ligger ofta över 100 km / 7d i glidande medelvärde. Överfart kan vi ta lite senare.

Simma gör jag inte lika mycket. En eller två gånger per vecka ungefär. Men som vanligt inbillar jag mig att eftersom att jag bouldrar mycket (2–4 pass/v) så kommer allt att ordna sig.

Succéerna avlöser tydligen varandra. Senaste avsnittet av the Swimrun Watch Podcast med Fanny Kuhn blev uppskattat. Jag kände det själv innan och flera lyssnare har sagt att de gillade det. Jag blir också jäkla glad när både Hugo Tormento och Fanny tackat och själv tyckte det blev bra.

Nu har jag gjort hela två podavsnitt i mitt liv och börjar få lite koll på manusarbete, prat och produktion. Nästa avsnitts huvudintervju med Ulf Hausmann spelar jag in om tre dagar. Det blir förstås en diskussion om simträning med inriktning på swimrun. Förhoppningsvis dekorerar jag med någon kort atletintervju i samma avsnitt.

Ut och spring nu när det är så fint!

Jag mitt uppe i 37 km på Huddingeleden.
Jag på 6a+(?) i Finspång.
Felicia på Mamma 6c?, Finspång.
Så blir det.
Pelle på Transgression 7a, Orhem.
Jag på Southside 6b, Finspång.
Jag efter långpass terränglöpning i Tyresta.
För klättringen och simningen.

Stockholm Charity Cup

Mina vänner och jag i Gudö SK arrangerar Stockholm Charity Cup. Spring en till fem banor i Stockholm med Strava och tävla trots att alla vanliga tävlingar i vår är inställda. Det är ett välgörenhetsarrangemang och alla anmälningsavgifter betalas direkt till Barncancerfondens insamling. Det finns priser till de snabbaste och utlottning tack vare de härliga sponsorerna. Kul!

Gå till tävlingen och insamlingen!

The Swimrun Watch Podcast

I’m announcing the first episode of a new podcast today. This initiative brings the voices of elite swimrun athletes to the world-wide English language audience.

For athletes and fans of the sport alike, we all have things to learn from the training, competing and lives of the top tier. I hope to spark inspiration among all of you as I’ll be ”talking to the lead pack”.

The first episode is available now on Spotify, Podbean and iTunes.

Find it here: https://swimrun.watch/podcast/

Våren hittills

Set-vila i backträningen. Foto: Clemens Deutsch.


Hallå världen! Det var ett tag sedan. Cirka ett kvartal, faktiskt. Våren är alltid lite konstig träningsmässigt för mig för att den brukar innehålla ski touring och utförsåkning. Inget sånt detta år men istället en månad i Nepal och tre veckor sjuk. Vandring i all ära, men det är inte löpning. Fick till någon kvalitetsträning i Nepal på vilodagar (bild).


Sjuk blev jag precis när jag kom hem från Nepal. En vecka var kroppen helt tiltad och jag kunde inte ens jobba med tankekrävande verksamhet. Det blev progressivt bättre och efter den veckan började jag träna, vilket i efterhand var bra gjort. Jag körde även två fartpass som inte gick så fort som känslan indikerade, om jag säger så. Det var väl inte så bra gjort, sett i efterhand när jag kissade blod efter båda de passen. Men nu är allt bra och återkomsten tillbaka till form är alltså nästan fullbordad.


Jag låg alltså lite bakom i formen senaste månaden. Idag testade mig lite på favoritrundan 24,5 km terräng i Tyresta (segment ”Animal reign”). Maxade inte riktigt men fick uppfattningen att jag nu är bara en millimeter sämre än novemberformen och en centrimeter sämre än augusti 2019, vilket var när formen var på topp. Comebacken tuffar på.


Jag sprang ett ganska sakta Ängsö Winter Run nyligen. Fint lopp med skön terräng dock. Snart blir det ett litet traillopp till, Hellas Trail Paradiset. Men det är väl mest som träning. Allvar blir det på ÖTILLÖ Utö i maj. Det är där formen ska vara bra för att prestera och inte minst hänga med Tomas Granberg som tränar bra nu. Taggad!

Som morot i kvalitetsträningen har jag också Kungsholmen runt 10 km två veckor innan Utö. Är mycket peppad på att träna vidare med Tobias Lidving som bidrar med riktigt professionella fartpass. Jag har också sneglat på Aktivitus Trail Race 63 km. Det är väl rätt stor sannolikhet att jag springer det, som är redan i april.


Fotograf: Clemens Deutsch.