Konstantin Golokteev från Jabloko berättar om läget i Ryssland på SILCs seminarium i Belgrad i december 2011.

Jag blir så stolt över mina vänner! Mina kära vänner i det liberala partiet Jabloko fick 12 % i valet i S:t Petersburg i december, men skulle enligt egen uppfattning — borträknat valfusk — ha närmare 20 %.

I dagens pappersupplaga av DN finns en stor artikel om presidentvalet i Ryssland, som äger rum nästa helg. Jablokos framgångar har rullat på sedan förra året och deras kandidat Grigorij Javlinskij (på bild i DN) ansågs först kunna bli en värdig motkandidat till Vladimir Putin, men diskades nyligen. Diskandet är förstås politiskt. Putin är rädd för starka och självständiga motkandidater. Liberala internationalen och ELDR protesterar förstås!

Inför valet i S:t Petersburg i december hade Jabloko samlat ihop 40 000 namnunderskrifter trots att gränsen var 30 000. Inför det föregående valet hade de samlat in 30 000, men det hade visat sig vara för liten marginal för att kompensera för valfusket. Såna här regler tar så mycket kraft att man knappt hinner föra en normal valkampanj och få ut sina budskap samtidigt.

Inför presidentvalet nästa helg lyckades Jabloko ändå samla in strax över 2 000 000 namnunderskrifter. Det är en imponerande summa! När jag träffade Jablokorepresentanter på SILCs seminarium i Belgrad i december och när vi hade dem som gäst i Stockholm en vecka senare så var de trötta men glada efter allt arbete i december.

Efter insamlingen inför presidentvalet nu skrev min vän och internationella sekreteraren Ksenia Vakhrusheva “yes, it’s unbelievavle, but we managed to gather over 2’000’000 signatures in support of Yavlinsky to be a candidate for president elections” på Facebook, en bedrift som skulle visa sig inte ge någon direkt utdelning i och med diskandet av Javlinskij.

Det är en ojämn och orättvis kamp att vara demokratiaktivist i Ryssland, men för den delen inte oviktig. Ksenia och de andra gör ett jätteviktigt jobb och jag hoppas att de en dag lyckas med att göra Ryssland till en demokrati. Tänk att de kunde få så stort stöd i S:t Petersburg i december och att 2 miljoner människor gav sitt stöd till Javlinskij genom att skriva under! Det bådar för en framgångsrik framtid, tycker jag. Go, go, go!

Jag skrev nyligen om Folkpartiets arbete för ett demokratikriterium i vapenexporten. Med tanke att Pakistan och Saudiarabien var bland de största mottagarna av svensk krigsmateriel förra året behövs något verkligen göras. Björklund kopplar också resonemanget till utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. Mycket bra gjort och väl talat, Björklund. Bra för demokratin i världen, bra för det svenska samvetet och klockrent liberalt!

Direkt från Björklund:

• Video från liberala riksmötet (i skrivande stund på startsidan på folkpartiet.se)
• Björklunds nyhetsbrev
• Pressträff där Björklund lägger ut resonemanget (genom Poltikerbloggen)

I media: Sveriges Radio, Expressen, DN, SvD, HD, SVT, GP (TT), NA (TT)

Ge ditt bidrag till den svenska insamlingen för Michail genom att sätta in pengar på Plusgironumret 55 13 35 – 3. Märk överföringen med “Beketovfonden”. Alla bidrag går oavkortat åt att täcka vårdkostnaderna för Michail Beketov.

Läs mer hos SILC, som sköter insamlingen, eller kolla på insamlingens Facebooksida.

Som det ser ut just nu har pengar till en månads behandling samlats in. Det behövs alltså mycket mer. Målet är att få ihop 60 000 kr, vilket skulle räcka till ett år.

Tänk att man kan byta statsledning med fredliga metoder även i diktaturer — och även i Mellanöstern. Färgrevolutionernas tid är demokratins och frihetens tid. Egypten är nära nu. Hur nära är Iran och resten av Mellanöstern?

Ungdomar utanför Jamehmoskén i Esfahan, Iran, nyår 2008/2009.

Samtidigt kan man läsa i Expressen att Sverige exporterat krigsmateriel för 20 miljoner till Egypten de senaste fem åren och att det mycket väl kan vara svensk ammunition i militärens automatvapnen på Kairos gator.

Är det inte dags för ett demokratikriterium i vapenexporten? På vilken sida står vi?

“Folkpartiet liberalerna vill ha ett demokratikriterium i svensk
vapenexport.”

Orden är EU- och demokratiminister Birgitta Ohlssons (FP) i en intervju med Dagens Nyheters nättidning. Det är också en officiella ståndpunkt för Folkpartiet i vapenexportfrågan. Vilket också har sin grund i partiprogrammets (1997–) formulering om vapenexport:

“En säker försörjning av försvarsmateriel behövs för att Sverige och andra demokratier effektivt skall kunna värna demokratin. Sverige bör därför kunna exportera vapen till andra länder. Reglerna för vapenexport måste dock vara strikta och restriktiva. Dagens oklara riktlinjer måste ersättas av nya som utgår från kravet på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i köparländerna.“

P.S., angående Egypten. Efter att ha grävt i UD:s rapporter om “strategisk exportkontroll” har jag fått reda på att det som företag i Sverige exporterat till Egypten är “eldlednings och spaningsutrustningar”, “övningsmateriel”, “övningsammunition m m” och “ammunition” (tillstånd för det senare givet 2009, får se hur mycket det blev i mars då rapporten för 2010 antas ges ut).

Oksana Tjelysjeva i Stockholm 2010-12-06.

Sjätte december arrangerade SILC seminariet Rysslands demokrater under hård press med journalisten Oksana Tjelysjeva och Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Det var en lite kuslig upplevelse att lyssna till Oksana Tjelysjeva. Förra gången jag lyssnade på en rysk journalist i Stockholm var det Oksanas väninna Anna Politkovskaja som talade hos Utrikespolitiska institutet. Det var förvisso mer än fyra år sedan, men jag kommer ihåg det mycket väl. Anna började att tala samlat om den senaste tiden i Ryssland, men blev allt mer förtvivlad och tillslut bröt hon ihop i en harklande, gråtande vädjan till omvärlden. Några veckor senare hittades hon skjuten i hissen i hennes bostadshus. Meddelande till den ryska staten: vi behåller gärna Oksana.

Jag skulle också gärna meddela den svenska regeringens stöd till Oksana och hennes likar, de som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland. Den ryska statsledningen bryr sig om vad omvärlden tycker, menar Oksana. Som exempel berättade hon att den ryska delegationen tidigare år demonstrativt tågat ut från OSCE:s (sv: OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) möten när Oksana skulle hålla sitt anförande. Det händer inte längre, eftersom Oksana nu bor i Finland och kommer till OSCE inbjuden av den finländska delegationen, men med samma budskap. Nu sitter de ryska statsrepresentanterna snällt och lyssnar på kritiken. Officiellt stöd betyder så mycket. Detsamma budskap hade Anna Politkovskaja i Stockholm 2006.

Visst kändes det lite ovant att stå framför en kamera och deklarera sina åsikter, men det var fruktansvärt kul och jag skulle gärna göra det om och om igen.

Jag tycker att jag fick fram mina profilfrågor bra:

• Exportera inte vapen i konflikt med demokrati och mänskliga rättigheter.
• Starkt engagemang för internationella operationer och bistånd.

Filmen spelades in som en del av Folkpartiets provval. I provvalet och resten av nomineringsprocessen fastställer man vilka som ska stå på listan till riksdagsvalet om ett år. Det är Folkpartiets medlemmar som röstar i provvalet.

Jag har en kort presentationstext till provvalet också.

Gordon Brown ska ha en elogé för att han vill använda vapenexport som politiskt vapen. Då menar jag inte att smuggla vapen till allierade utvecklingsländer, som det inte sällan är fallet. Gordon Brown vill förvägra en stat som bryter mot rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och demokrati att köpa vapen. Helt rätt.

Folkpartiet vill införa ett demokratikriterium för vapenexport. Ingen demokrati? — inga vapen! Kan vi införa detta har vi tagit ett steg mot en säkrare och friare värd. Låt oss följa Gordon Browns initiativ.

Andreas Ribbefjord

Som ett led i att fastställa Folkpartiet liberalernas lista till riksdagsvalet nästa år pågår nu en provvalsprocess. Nomineringstiden till provvalet har gått ut för ett tag sedan och jag var lite sen med att acceptera min nominering och skicka in mina uppgifter pga en förväxling av epostadresser. Jag beskyller mig själv för det och hoppas att jag får vara med med denna text i Tidningen NU:

Stöd till demokratiutveckling och större urskiljning i vapenexporten! Sverige är en betydande vapenexportör som behöver bli mer återhållsam för att inte förstöra sitt anseende som fredsbyggare. Satsa mer på internationella operationer och arbete med bistånd, FN och NATO. Sprid fred och frihet!