Svensk vapenexport och (o)heliga krig

Talibaner
Talibaner — här 2001 i klassiska, amerikanskförsedda Toyotapickups. Varför inte uppdatera med lite svensk materiel?

Sedan gammalt: Pakistans försvarsmakt är (eller har iaf varit) halvt om halvt lierad med talibanerna och har försett dem med vapen, pengar och underrättelser.
Samtidigt: Pakistan är de senaste åren en av de största mottagarna av svensk krigsmateriel för spaning och krigsledning med systemet Erieye, utöver all tidigare vapenexport till landet.

Sedan gammalt: Huset Saud förser terrorister i länder världen över med pengar och vapen. Vidare rullade man förra året in tanks i grannlandet Bahrain för att kväsa demonstrationer för demokrati.
Samtidigt: Saudiarabien har på senare år inte bara köpt Erieye, utan även den svenska pansarvärnsroboten Bill 2. Saudiarabien är även de en av de största mottagarna av svensk krigsmateriel. Ni har säkert också hört om hur Sverige har hjälpt Saudiarabien med att anlägga en vapenfabrik och att vi fortfarande har ett gällande militärt samarbetsavtal med landet.

Samtidigt med allt detta: Andreas Ekman Duse, chef för ISP — den myndighet som beviljar tillstånd för svenska vapenaffärer, talar hos Utrikespolitisk institutet 23 februari 2012 under rubriken “En ansvarsfull exportkontroll”. Han hävdar då att svensk vapenexport agerar i Sveriges intressen, bl.a. genom att trygga världens handelsvägar och oljetillgång. Jag tror Ekman Duse och de som skrev den strategin — var de nu finns — har fått något om bakfoten. Har de tänkt på vad de understödjer?

Slipsen — ett statement

Jan-Erik Lövgrens slips
Jan-Erik Lövgrens slips.

Fredrik Quistbergh beskriver ISP:s vice-chef Jan-Erik Lövgrens mycket lustiga slipsbyte, som skedde när det skrevs i tidningen Re:public om hans tidigare pricksäkert moderiktiga slips (se bild). En slips är inte nödvändigtvis bara en slips — den är ett statement! Jan-Eriks statement visade sig antagligen vara lite opassande med tanke på hans opartiska roll i myndigheten som beviljar eller avslår vapenexport. Jag passar på att ta lite kred för detta scoop, som jag upptäckte 17 februari och tipsade vänner i Svenska Freds om. :)

Försvarsministern avgår — vem mer?

Försvarsminister Sten Tolgfors har meddelat sin avgång (DN, SvD, GP, Sydsvenskan, SR, SVT Debatt). Vad var det jag sa? (1, 2) :) Men vad händer med handelsministern (ansvarig för vapenexport) och statsministern (som sannolikt okejat vapenfabriken)? ISP-chefen går snart i pension iaf, men FOI-chefen är antagligen redan hos Arbetsförmedlingen.

Jag vill också påpeka att krigsmaterielexporten till Saudiarabien inte bara utgjorts av radarsystemet Erieye och pansarvärnsrobot Bill. I ett sekretessbelagt PM till Exportkontrollrådet i maj 2010, som Ekot publicerat, framgår att listan är mycket längre än vad vi tidigare känt till:

“Tidigare svensk export till SA

Sedan nuvarande lagstiftning trädde i kraft för drygt 15 år sedan har ett antal ärenden prövats och positiva förhandsbesked lämnats.

Exempel härpå är
1993 Karlskronavarvet — Bevakningsfartyg
Ericsson — spaningsradar Giraffe
Celsius Tech — motmedel BOZ
1994 Aimpoint – vapensikten för lätta patrullbåtar via USA
1996 Bofors Underwater Systems — Undervattensfarkost för minröjning
Åkers Krutbruk — Indikeringsbrickor for kemiska stridsmedel
Bofors — Minröjningsfordon
Bofors LIAB — Demilutrustning
1997 Hägglunds – BV 206 S
Saab Training — Lasersimulator BT 46
Ericsson Microwaves — Erieye, Giraffe, Erijammer
1999 Celsius Tech — Luftbevakningssystem StriC/E
Celsius — stridsfordon for rakning Saudi
2000 Celsius — stridsfordonssikte UTAAS
2002 Saab Bofors Dynamics — pv robot BILL, AT 4, grg Carl Gustaf
2004 Saab Tech — Helitow, siktes- och observationssystem inkl. rd.

 

Under senare år har följande anbudsunderrättelser godkänts
2009
– New Pac Safety – Skyddsmasker
– Saab Avitronics (via Sydafrika) — integration av digitala mottagare för signalspaning
– Saab Training — BT 47 simulatorsystem

2008
– Saab Avitronics — Rep., uh service samt res.delar f6r Helitow siktessystem
– Saab Microwaves — Programvara for ledn.system f6r ett Capability
Development Center (CDC)
– BAE Systems, C-ITS. Tran.utrustn for Fwd Air Controller baser. på eldledn.simulator CATS
– Norma — CISM-ammunition
2007
– ISD Technologies — Utbyggn av simulatorsyst for flygstridsledare
– Saab AB — Elektroniskt skyddssystem för det saudiska luftförsvaret.

2006
– Saab Ab — Erieye
– Saab + ACR Aviation — Flygstridsledarsimulator
– Saab Barracuda — kamouflageutr
– Eurenco Bofors — krut via Belgian
– Saab Training — lasersimulatorer BT 46 samt BT 47
– BAE Systems, C-ITS — Övn.styr.system för stridsträningsanläggning

2005
– Saab Training — BT 46 simulatorsystem fär stridsfordon Piraña
– Two C Group AB – Add on armour kit för stridsfordon M113
– Saab Tech — Störsändare A 110 via Avitronics, Sydafrika
– Saab — Helitow systemet, rd + uh

Under denna tid har emellertid den faktiska exporten varit begränsad. Främst har export förekommit av simulatorer samt kamouflageutrustning. Under 2010 påbörjas leveranser av pansarvarnssystem BILL (RBS 56).

Den svenska exporten till Saudiarabien har varit begränsad under de gångna åren.
2004 1,0 Mkr
2005 4,5
2006 2,9
2007 10,2
2008 27,0
2009 44,0 Mkr”

Läs det hemliga PM:et i sin helhet hos Ekot.

ISPs generaldirektör Andreas Ekman Duse vilseledde Ekot

Andreas Duse Ekman 2012-02-23 på Utrikespolitiska institutet
Andreas Duse Ekman 2012-02-23 på Utrikespolitiska institutet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag kom det fram att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) varit med på möten om anläggandet av den beryktade vapenfabriken i Saudiarabien, som avslöjades igår. Om detta skriver bland annat Ekot och DN.  Bilden ovan tog jag på Utrikespolitiska institutets seminarium 23 februari i år om “försvarsmaterielexport”. I talarstolen står ISPs generaldirektör Andreas Ekman Duse och spelar ner problemen med vapenexporten. På bilden syns även hans 1984-klingande rubrik, vilken närmast blir komisk i ljuset av de senaste dagarnas mediaflöde. Han följdes av den vapenexportfrämjande myndigheten Försvarsexportmyndighetens chef Ulf Hammarström som höll samma linje.

I Ekots senaste reportage framgår hur Andreas Ekman Duse vilselett Ekot på många sätt. Här vill jag lägga till ett tillfälle till då det skett. Andreas Ekman Duse hade några dagar innan seminariet i Sveriges Radios Ekot på tal om Saudiarabien endast nämnt exporten av det flygburna radarsystemet Erieye till Saudiarabien till Ekot, trots att exporten av pansarvärnsrobot Bill 2 avslöjats i september 2010 av Dagens Industri. Så här talade och skrev Ekot vid tillfället:

“Det är alltså till Saudiarabien och Förenade arabemiraten som det allra mesta av försäljningen till Mellanöstern sker – länder som har fått skarp kritik bland annat för att ha hjälpt regimen i Bahrain att med våld slå ner demokratirörelsen i landet. Men Andreas Ekman Duse betonar att länderna bara har köpt övervakningsutrustning av Sverige som inte har använts direkt som vapen mot civilbefolkningen i Bahrain.”

På Utrikespolitiska institutets seminarium insåg Ekman Duse antagligen sitt misstag och uttryckte sig så här:

“Till Saudiarabien ska också läggas till att dit hör också pansarvärnsroboten Bill som exporterades under 2011. Det är alltså en fortsättning på de leveranser som skedde 2010 och som då väckte en viss debatt i media.”

Däremot nämnde han förstås *inte* den vapenfabrik som FOI genom bulvanföretag hjälpt saudierna att anlägga i Saudiarabien. Idag avslöjades som sagt att ISP deltagit möten om vapenfabriken. Det är förstås mycket underligt, med tanke på att ISP är en exportkontrollmyndighet och ska granska och ge tillstånd till eller avslå vapenexport. Att ISP är invecklade i ett hemlighållet projekt som kringgått exportkontrollen är inte mindre än en skandal och det återstår att se vilka lagar som kan tillämpas gentemot generaldirektören och hans tjänstgöring.

Personligen skulle det inte förvåna mig om följden av denna #Saudigate, #saudivapen eller “projekt Simoom” blir att Ekman Duse får gå, att FOIs generaldirektör Jan-Olof Lind som ljugit till Ekot får avgå och även att någon minister som i konstitutionsutskottets utredning visar sig givit sitt godkännande krävs att avgå. Nu gäller det att det inte endast blir tjänstemän som offras, utan även att politiker får ta ansvar för sina beslut. Framför allt kan vi inte låta försvarsminister Sten Tolgfors, handelsminister Ewa Björling och statsminister Fredrik Reinfeldt komma undan genom att ducka och hänvisa till sekretess. Den här verksamheten ska ju enligt vittnen varit sanktionerad från högsta ort.

Fetstilningen ovan i citatet är min egen.

Svensk myndighet anlägger vapenfabrik i Saudiarabien

FOI
“FOI forskar för en säkrare värld”, som de säger på hemsidan.

Idag avslöjade Ekot att den svenska myndigheten FOI har lett arbetet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Såhär skamlig är den svenska statens roll i den arabiska våren.

2005 skrevs ett militärt avtal med Saudiarabien av den dåvarande socialdemokratiska försvarsministern Leni Björklund. Sverige har sedan dess exporterat det flygburna radarsystemet Erieye. Det stannade dock inte där. Snart öppnades Saudiarabien för export av krigsmateriel för strid.

Affären med pansarvärnsrobot Bill 2 hölls till en början hemlig, men 17 september 2010 avslöjades den i Dagens Industri, bara två dagar innan allmäna val i Sverige. 2011 gick 20,6 % av sveriges krigsmaterielexport till Saudiarabien, 2 869 225 694 SEK. Mer om Sveriges export till odemokratiska länder har jag skrivit om härom dagen då ISP:s statistik blev tillgänglig.

Men Sveriges skamliga agerande är inte slut där. Idag avslöjas av Sveriges Radios Ekot att den svenska myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har bedrivit en förstudie för anläggandet av en vapenfabrik i Saudiarabien. FOIs bulvanbolag SSTI (Swedish Security Technology & Innovation AB) har i ett ett hemligt projekt kallat Simoom alltså varit ledande i anläggandet av en fabrik för produktion av pansarvärnsrobotar (“anti-tankmissiler”) i diktaturen Saudiarabien, ett land med hårt förtryck där mänskliga rättigheter är på undantag.

I media: EkotDN, SvD, DI, Rapport.

Sverige: diktaturernas vapensmedja i siffror

Jag har räknat på hur pass mycket Sverige är “diktaturernas vapensmedja”.

Slutsatser:

  • 44,05 % gick till länder som är “free”
  • 29,76 % gick till länder som är “partly free”
  • 26,19 % gick till länder som är “not free”

Alltså: 56 % av Sveriges krigsmaterielexport gick 2011 till länder som Freedom House klassar som partly free eller not free.

Detta har jag kommit fram till genom att lägga ihop exportvärdesbeloppen för varje mottagarland, uppdelade enligt Freedom Houses klasser free, partly free och not free.

Exempelvis klassas de fem största exportdestinationerna 2011 såhär av Freedom House:

1. Thailand (3 017 mnkr): “partly free”
2. Saudiarabien (2 869 mnkr): “not free”
3. Indien (1 049 mnkr): “free”
4. Pakistan (862 mnkr): “partly free”
5. Storbritannien (753 mnkr): “free”

Så pass djävligt är det!, är allt jag har att säga just nu. Och då har vi inte ens talat om krigsrisken eller mänskliga rättigheter i mottagarländerna.

Material:

 

Vapenexporten, inför landsmötet

Angående FPs landsmöte igen.

Om man läser landsmöteshandlingarna så bör man göra det med insikten att det förslag är mest sannolika att gå igenom är de som partistyrelsen ställt sig bakom. Visst ska enskildas motioner också beviljas, många av de förslag som partistyrelsen ställer sig bakom är resultat av programgruppernas arbete. Därför ska jag titta närmare på vapenexporten och särskilt de förslag som den ansvariga gruppen producerat.

Programgrupp för EU-, utrikes- och försvarspolitik består av följande:

  • Birgitta Ohlsson, ordförande
  • Fredrik Malm
  • Allan Widman
  • Cecilia Wikström
  • Olle Schmidt
  • Maria Leissner
  • Per Altenberg
Partistyrelsen bifaller samtliga förslag från programgruppen angående vapenexport (rubrik “Demokratikriterium i vapenexporten”):
  • 28. Inför ett demokratikriterium i svensk vapenexport. Sverige ska inte sälja vapen till diktaturer.
  • 29. Slopa sekretessen på uppgifter om krigsmateriel hos Inspektionen för strategiska produkter (ISP) avseende mottagarland och typ av krigsmateriel. Sekretessen har i många fall gjort att export av krigsmateriel kunnat ske till hårdföra diktaturer utan allmänhetens eller riksdagens kännedom.
  • 30. I väntan på ett effektivt demokratikriterium, och som komplement, krävs en lagändring för att förhindra att vapenexport till icke-demokratier kan ske med svenska skattebetalare som garanter. Statliga Exportkreditnämnden har utfärdat garantier motsvarande tiotals miljarder för vapenexport till icke-demokratiska länder.
  • 31. Öka öppenheten. Protokollen med partiernas ställningstaganden i Exportkontrollrådet bör vara offentliga.
  • 32. EU:s vapenembargo mot Kina ska upprätthållas.
Några intressanta motioner på ämnet:
  • Min motion anses, som de flesta, besvarad. Jag får väl ändå hålla med om det och vara rätt nöjd då de övriga resonemangen från partistyrelsen är i linje med min motion.
  • Partistyrelsen avslår motion med satsen “att Folkpartiet ska verka för att förbudet mot att exportera vapen till demokratier i krig hävs”. Bra.
  • Partistyrelsen bifaller motion med satsen “att Folkpartiet ska verka för att det svenska, nationella försvaret återupprättas med början på Gotland”.
  • Partistyrelsen avslår motion med satsen “att Folkpartiet liberalerna ska verka för att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) får möjlighet att ge direktiv till FRA”. Hahaha. Jag vill inte vara oförskämd, men detta är så uppe i det blå.
Detta sammantaget är jag väldigt nöjd med och det är en entusiastisk Andreas som åker till landsmötet på fredag morgon denna vecka.

Guldmedalj till Sverige!

En guldmedalj för skicklighet och ansvarskänsla.
En guldmedalj för skicklighet och ansvarskänsla.

Sverige är världsmästare i vapenexport. Vi är det land i världen som 2010 exporterade mest krigsmateriel, per person räknat.

Vad är det då vi exporterar? Ja, allt kommer vi inte att få veta, eftersom att mycket är hemligstämplat. Något avslöjade i alla fall ISP i ett pressmeddelande häromdagen:

“Under 2010 var det fortfarande JAS 39 Gripen till Sydafrika, stridsfordon 90 till Nederländerna och luftburen spaningsradar till Pakistan som gav utslag i statistiken. Nytt för 2010 var exporten av luftburen spaningsradar till Förenade Arabemiraten och Thailand.”

Bland de största affärerna var alltså JAS till Sydafrika, en affär omvittnat full av korruption, och Saab Microwave Systems radarsystem Erieye med tillhörande plan till Pakistan.

Tillstånd “bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer”, står det i riksdagens riktlinjer för vapenexporten. Detta är tydligen ingenting man tycker sig behöva följa för Pakistan. Amnesty skriver hela tiden om brott mot mänskliga rättigheter i Pakistan. Det blir också tydligt i artiklar som Human Rights Watchs “Pakistan: A Year of Abuses” om året 2010.

Några av Saab 2000-planen har redan levererats till Pakistan och utgår från flygbasen Chaklala, i anslutning till den civila flygplatsen i Rawalpindi i närheten av Islamabad. Det är i landets norra del och nära till en latent konflikt med Indien i Jammu och Kashmir och ett fullskaligt krig i Federally administered tribal areas (FATA) och nordvästra gränsprovinserna (NWFP), på gränsen mot Afghanistan. Åt vilket håll flyger Saabplanen för att samla in radardata och avge målangivelser?

Läs Svenska Freds pressmeddelande och KRF.

Nytt svenskt rekord i vapenexport

Idag gav myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ut statistiken för det gångna årets vapenexport. Det visar sig att det svenska exportvärdet vad gäller vapen slog nytt rekord, såhär i OS-tider. Detta konstaterar Svenska Freds ordförande Anna Ek, som tagit en närmare titt på statistiken. Aldrig tidigare har det tidigare “fredslandet” Sverige försett världen med så mycket vapen. Som tredje största beställare av svensk krigsmateriel hittar vi t.ex. Pakistan, en stat som begår grova brott mot mänskliga rättigheter. Detta trots att svenska folket otvivelaktigt motsätter sig detta.

De löpande besluten om export av krigsmateriel från Sverige ska tillåtas eller ej tas faktiskt inte av politiskt valda företrädare, utan av en myndighet med det intressanta namnet Inspektionen för strategiska produkter. Bara fall av “principiell betydelse” eller “särskild vikt” ska överlämnas till regeringen för avgörande. Det finns också parlamentarisk insyn i ISP genom Exportkontrollrådet. Detta sagt är det hur som helst regeringen som har ansvaret och makten att förändra, även om besluten i mångt och mycket har delegerats. Regeringen bör agera för att begränsa den svenska vapenexporten!

Ovan syns svenska, flygplansburna radarsystemet Saab Erieye, som nu tillåter Pakistan att bättre förbereda eller bedriva krig i indisk–pakistanska Kashmir.