SD: “En etniskt enhetlig skola”

Roland Gustafsson (SD)
Kommunfullmäktigeledamot Roland Gustafsons (SD) svar på frågan “Hur ska skolan se ut i framtidens Haninge?” i Magasin Haninge i maj 2014.

Den senaste tiden har jag läst om hur en fd rasistpartiledare i Frankrike kan tänka sig att lösa “Europas invandringsproblem” med Ebolaviruset, hur Sverigedemokraterna använder fattiga tiggare som syndabockar och senast igår att en lokalpolitiker i min egen kommun vill dela skolan mellan “svenskar” och “invandrare”, en så kallat “etniskt enhetlig skola”. De som vill det här firar nu framgångarna i helgens val och har mer makt att genomföra det de vill. Jag tycker det är så obehagligt. Det känns inpå skinnet eftersom att det är mina bekanta, kollegor, släkt och vänner de talar om. Folk jag jobbar tillsammans med, tränar och har kul med, och folk jag pratar med när jag behöver stöd och råd. När rasisterna talar vill de ta ifrån mig de jag litar på, de som hjälper mig och i vissa fall de jag älskar. Jag är lika arg nu som när ett gäng i skolan kallade min son för “kackerlackan”. Då förklarade jag omsorgsfullt att de inte fick mobba min son, hur allvarligt det var och att jag kommer att kolla att det aldrig mer sker. Det fungerade. Precis som min styvfar gjorde när min äldre halvbror var illa ute. Min styvfar gick ut på fotbollsplanen, tog tag i kvarterets egen lilla Hitler och lyfte upp honom i kragen. Sakta förklarade han att det var slut på mobbandet nu, tittade honom djupt i ögonen och ställde sedan tillbaka honom på marken. Det fungerade också. Man måste ta tag i sånt här. Vi får inte låta det ske. Jag vill inte vara den som såg det hända, men inget gjorde. Det är så otroligt viktigt att vi andra som varken behöver utstå att blir korrigerade med Ebola, bli förbjudna att vistas i landet eller på grund av färg på kroppen förpassas till en skola för barn med “marginella kunskaper” står upp tillsammans med våra bekanta, vänner och älskade.

“History will have to record that the greatest tragedy of this period of social transition was not the strident clamor of the bad people, but the appalling silence of the good people” — Martin Luther King

Betygsliknande omdömen

“Vi menar att det främsta tecknet på kvalitet i skolan är att alla barn lär och utvecklas. Därför observerar vi barnens lärande och för tydlighetens skull dokumenterar vi detta skriftligt. När vi ser att barnen lär och utvecklas, då vet vi att skolan fungerar bra.”

Meningen med de omdebatterade betygsliknande omdömena i Haninge har sällan förklarats bättre än såhär. Detta skrev Martina Mossberg (M) och Haninges skolchef Mats Öhlin på Göteborgspostens debattsida härom dagen.

Uppföljning, omdömen, betyg

Nästa akt i Haninges grund- och förskolenämnd mot Skolverket är en debattartikel i Dagens Samhälle i striden om omdömen i förskolan — betygsliknande eller ej.  Nästa år väntas en ny skollag antas, vilken delvis kommer att förändra förutsättningarna till Haninges favör. Sedan får vi se vem som bildar regering och vem som blir för skolminister. Det är ju långa perspektiv, men jag misstänker att vi kommer att gå vinnande ur den här och liknande frågor. Vinden har vänt — eller håller på att vända. Sedan kan jag ju tycka att det är något av en storm i ett vattenglas. Att utvärdera skolans funktion för att följa upp att den levererar den kunskap den är satt att leverera är väl inte så dramatiskt?

Se också kommunledningens blogg.

Haninge får positivt beslut i länsrätten

Foto: "Witheyes" på Flickr, Creative Commons-licens
Foto: "Witheyes" på Flickr, Creative Commons-licens

Idag skriver Dagens Nyheter att länsrätten har beslutat till Haninge kommuns fördel angående betygsliknande omdömen i förskoleklass. Detta angår mig direkt på flera sätt. Till att börja med är jag ledamot för Folkpartiet i kommunens grund- och förskolenämnd. Innan jag går vidare vill jag understryka att detta med omdömen och utvärdering av skolans funktion bara är en del av de kvalitetshöjande åtgärder vi beslutat om. Allt som påminner om “betyg” får dock en överdriven laddning.

Om man läser tidningarna skulle man kunna få för sig att Skolinspektionen förföljer Haninge kommuns grund- och förskolenämnd och utbildningsförvaltning, men så är det förstås inte. Bakgrunden till att Skolinspektionen tagit upp detta ämne gång på gång är i själva verket att en mycket engagerad rättvisepartist i kommunen har anmält oss flera gånger. Jag brukar tala med honom ibland. Han förefaller att vara en sympatisk person som dessvärre hängt upp sig på det här med utvärdering av skolan.

Jag har själv en son i förskoleklass i kommunen, vilket är det andra sättet på vilket jag blir påverkad av min nämnds beslut och utlåtanden från instanser som Skolinspektionen och länsrätten. Min son har inte en aning om att hans kunskaper mäts i förskoleklassen. Inte heller märkte han att man utvärderade barnens måluppfyllnad redan i förskolan. En dag blir han varse detta, men inte ännu. Snart ska han som alla andra barn i klassen genomgå en LUS-screening. LUS står för läsutvecklingsschema och är ett sätt att mäta hur pass långt barnet kommit på vägen mot fullgod läsförmåga. LUS är ett utmärkt verktyg som bidrar till att lärarna lyckas få fler barn att lära sig läsa tidigare, dvs innan bristande läsförmåga förstört deras skolgång och framtid längre upp i åldrarna.

Betygsliknande omdömen är ett sätt att mäta skolans funktion och hur pass bra man lyckas med uppdraget att ge barnen de kunskaper de har rätt till. Det kan inte vara något underligt med det och jag är glad att länsrätten dömt till vår och barnens fördel.

Besök från Borås

I raden av prominenta gäster var Borås kommun idag på besök i Haninge (förra onsdagen var det statsministern :)). Sällskapet bestod av politiker och tjänstemän ansvariga för utbildningsfrågor.

I Haninge har vi de senaste fem åren sett behoven och tagit ett helt nytt grepp om skolan. Borås tycker sig nu sitta i en liknande sits och intresserar sig därför för vårt arbete med en förvaltning genomsyrad av pedagogiskt ledarskap, hur vi får lärare att faktiskt arbeta utifrån skolplanen och målen, våra kunskapskontroller, den forskning i framgångsrika skolor vi hämtar inspiration från och allt annat som hör till en generell uppryckning av skolan i Haninge och arbetet mot bättre kunskaper hos eleverna.

En punkt som är viktig att understryka är att vi inte tycker att vi nått våra mål än bara för att vi de senaste åren stigit lite i de nationella rankinglistorna över meritvärden och liknande. På grund- och förskolenämndens nästa möte kommer en kartläggning av NO-undervisningen i årskurserna 6–9 att presenteras. Rapporten inleds med orden “Det är en dyster rapport”.

I Haninge tar vi reda på skolans problem, offentliggör dem, tar fram åtgärder och tillämpar dem. Inget ska gömmas och allt ska bli bättre, med bättre kunskaper för eleverna som mål.

Grund- och förskolenämnden idag

Idag var jag på mitt första nämndsammanträde med Grund- och förskolenämnden. Vid nämndsammanträden är alltså tillfället då besluten formellt tas. Oppositionen närvarar också och har möjlighet att framföra sina invändningar, även om de till följd av att de är i minoritet inte har någon chans att rösta ner majoritetens förslag.

Jag måste säga att sossarna agerade föredömligt i nämnden. Kritik gavs förstås, men de billiga resonemangen från Barn- och utbildningsnämnden (den nämnd som delades i två nämnder vid årsskiftet) i höstas är som bortblåsta. Betydligt mer renhårigt från sossarna. Jag önskar nu bara att de kunde anamma en mer hedersam stil också i kommunfullmäktige, i Haninge-Posten (känd som Haninge-Pravda) och på Internet.

Höjdpunkten på nämndsammanträdena tycker jag ändå är de briefingar vi får från förvaltningen, dvs de centrala tjänstemän som jobbar med kommunens skolor. Förvaltningschefen Mats Öhlin kunde berätta om Skolinspektionens svar på den anmälan som inkommit från Rättvisepartiet socialisterna. Anmälan rör de “betygsliknande” omdömen som ges i förskoleklasserna (sexåringar) i Haninge.

Till att börja med skiljer sig omdömena mycket från betyg. De handlar inte om något “G” eller någon siffra. Istället beskriver de i text hur långt barnen kommit i sin utveckling mot att nå målen. Att man beskriver hur pass bra skolan är i att förmå eleven att nå målen och vad man behöver ge mer stöd borde i sammanhanget inte vara något underligt. “Man kritiserar oss för att vi gjort något som inte är förbjudet”, som någon fyndigt sa. Syftet med det hela är att barnen ska nå målen och lära sig mer.