“Vi menar att det främsta tecknet på kvalitet i skolan är att alla barn lär och utvecklas. Därför observerar vi barnens lärande och för tydlighetens skull dokumenterar vi detta skriftligt. När vi ser att barnen lär och utvecklas, då vet vi att skolan fungerar bra.”

Meningen med de omdebatterade betygsliknande omdömena i Haninge har sällan förklarats bättre än såhär. Detta skrev Martina Mossberg (M) och Haninges skolchef Mats Öhlin på Göteborgspostens debattsida härom dagen.

Se också kommunledningens blogg.

Foto: "Witheyes" på Flickr, Creative Commons-licens

Idag skriver Dagens Nyheter att länsrätten har beslutat till Haninge kommuns fördel angående betygsliknande omdömen i förskoleklass. Detta angår mig direkt på flera sätt. Till att börja med är jag ledamot för Folkpartiet i kommunens grund- och förskolenämnd. Innan jag går vidare vill jag understryka att detta med omdömen och utvärdering av skolans funktion bara är en del av de kvalitetshöjande åtgärder vi beslutat om. Allt som påminner om “betyg” får dock en överdriven laddning.

Om man läser tidningarna skulle man kunna få för sig att Skolinspektionen förföljer Haninge kommuns grund- och förskolenämnd och utbildningsförvaltning, men så är det förstås inte. Bakgrunden till att Skolinspektionen tagit upp detta ämne gång på gång är i själva verket att en mycket engagerad rättvisepartist i kommunen har anmält oss flera gånger. Jag brukar tala med honom ibland. Han förefaller att vara en sympatisk person som dessvärre hängt upp sig på det här med utvärdering av skolan.

Jag har själv en son i förskoleklass i kommunen, vilket är det andra sättet på vilket jag blir påverkad av min nämnds beslut och utlåtanden från instanser som Skolinspektionen och länsrätten. Min son har inte en aning om att hans kunskaper mäts i förskoleklassen. Inte heller märkte han att man utvärderade barnens måluppfyllnad redan i förskolan. En dag blir han varse detta, men inte ännu. Snart ska han som alla andra barn i klassen genomgå en LUS-screening. LUS står för läsutvecklingsschema och är ett sätt att mäta hur pass långt barnet kommit på vägen mot fullgod läsförmåga. LUS är ett utmärkt verktyg som bidrar till att lärarna lyckas få fler barn att lära sig läsa tidigare, dvs innan bristande läsförmåga förstört deras skolgång och framtid längre upp i åldrarna.

Betygsliknande omdömen är ett sätt att mäta skolans funktion och hur pass bra man lyckas med uppdraget att ge barnen de kunskaper de har rätt till. Det kan inte vara något underligt med det och jag är glad att länsrätten dömt till vår och barnens fördel.

I Haninge har vi de senaste fem åren sett behoven och tagit ett helt nytt grepp om skolan. Borås tycker sig nu sitta i en liknande sits och intresserar sig därför för vårt arbete med en förvaltning genomsyrad av pedagogiskt ledarskap, hur vi får lärare att faktiskt arbeta utifrån skolplanen och målen, våra kunskapskontroller, den forskning i framgångsrika skolor vi hämtar inspiration från och allt annat som hör till en generell uppryckning av skolan i Haninge och arbetet mot bättre kunskaper hos eleverna.

En punkt som är viktig att understryka är att vi inte tycker att vi nått våra mål än bara för att vi de senaste åren stigit lite i de nationella rankinglistorna över meritvärden och liknande. På grund- och förskolenämndens nästa möte kommer en kartläggning av NO-undervisningen i årskurserna 6–9 att presenteras. Rapporten inleds med orden “Det är en dyster rapport”.

I Haninge tar vi reda på skolans problem, offentliggör dem, tar fram åtgärder och tillämpar dem. Inget ska gömmas och allt ska bli bättre, med bättre kunskaper för eleverna som mål.

Läs mer om Haninges skolutveckling här.

Jag måste säga att sossarna agerade föredömligt i nämnden. Kritik gavs förstås, men de billiga resonemangen från Barn- och utbildningsnämnden (den nämnd som delades i två nämnder vid årsskiftet) i höstas är som bortblåsta. Betydligt mer renhårigt från sossarna. Jag önskar nu bara att de kunde anamma en mer hedersam stil också i kommunfullmäktige, i Haninge-Posten (känd som Haninge-Pravda) och på Internet.

Höjdpunkten på nämndsammanträdena tycker jag ändå är de briefingar vi får från förvaltningen, dvs de centrala tjänstemän som jobbar med kommunens skolor. Förvaltningschefen Mats Öhlin kunde berätta om Skolinspektionens svar på den anmälan som inkommit från Rättvisepartiet socialisterna. Anmälan rör de “betygsliknande” omdömen som ges i förskoleklasserna (sexåringar) i Haninge.

Till att börja med skiljer sig omdömena mycket från betyg. De handlar inte om något “G” eller någon siffra. Istället beskriver de i text hur långt barnen kommit i sin utveckling mot att nå målen. Att man beskriver hur pass bra skolan är i att förmå eleven att nå målen och vad man behöver ge mer stöd borde i sammanhanget inte vara något underligt. “Man kritiserar oss för att vi gjort något som inte är förbjudet”, som någon fyndigt sa. Syftet med det hela är att barnen ska nå målen och lära sig mer.

Går man med för höga kostnader kommer det tillbaka och biter en i baken, då man plågas av en ryggsäck av underskott. Några “nedskärningar” riktade till den nämnda skolan är det inte frågan om. Som ni kanske vet är det rektorerna som lägger budget för sina skolor. Man bör då fråga sig varför vissa av kommunens skolor klarar budget och vissa inte, när de alla finansieras av samma elevpengsystem från kommunen. Men det är förstås lättare att skylla på någon som man har en föreställning om är ond, som är längre bort eller som tillhör det andra politiska blocket.

Jag deltog i veckan i mitt första möte med nämndmajoriteten (M, FP, C, MP och KD). Givetvis diskuterade vi kommande ärenden inför nästa nämndmöte, men diskussionerna kom också att handla mycket om det ekonomiska nästa år. Budgetarbetet för 2010 påbörjas snart med en budgetkonferens för nämndpresidierna. Från den gemensamma organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) får vi varje månad nya prognoser för skatteintäkter, vilka med en nypa salt blir underlag till budgeten.

Diskussionerna på majoritetsmötet handlade förstås om att dessa prognoser är dystra, med betydligt sämre skatteintäkter. Vår nämnd är ekonomiskt den klart största i kommunen och utgör något i stil med 45 % av kommunens totala budget och känner därför en stark påverkan av lägre intäkter och är på grund av sin storlek väl bevakad. Kommunerna har förvisso blivit lovade speciella statsbidrag av regeringen med anledning av konjunkturen, men det som blir GFN:s andel räcker inte för att täcka skattebortfallet.

Omslaget på vårbudgeten som kom från regerinen härom dagen pryddes av texten “Ansvar för Sverige värnar välfärden”, vilket är något som även bör föras över på Haninge kommun. För att ha en säkerhetsmarginal och inte riskera att hamna i ett verkligt krisläge bör vi hålla på överskottsmål och presentera en budget som går ihop, trots att det kan innebära uteblivna anslagshöjningar eller till och med mindre budget på något håll. Även grund- och förskolenämndens budget ska gå ihop, vilket blir en utmaning.

Krismedvetenheten är god och jag tror att folk har förståelse för att man inte kan göra av med mer pengar än man får in. Jag tror också att folk förstår att vi drar oss för att höja en redan hög kommunalskatt (Laffer, någon?). Nämndens förvaltning arbetar redan med de sämre förutsättningarna i åtanke, vilket är betryggande. Själv ser jag som alla andra fram emot dagen då kunjunkturssvackan är över, men tills dess behövs extra noga koll på pengarna.