Vad blir då nästa stora grej efter demokratikriterium? En lovande bubblare är frågan om transparens i vapenexporten, som försvarspolitiske talesmannen Allan Widman lyfte genom att motionera till Folkpartiets landsmöte i oktober 2011. Enligt en som var med vid landsmötets utskottsförhandling fick Allans förslag  stöd av andra tunga personer runt bordet och de röstades också igenom av landsmötet. Därmed är de Folkpartiets officiella politik, vilket syns på hemsidan:

http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Snabba-fakta/Vapenexport/

Jag har tidigare redogjort mer i detalj om förslagen.

Sea GIRAFFE på ett polskt, militärt fartyg. Källa: Wikipedia.

DN skriver idag om att “USA säljer jättebomb till Irans granne”. Jag håller med om att det är olämpligt att bidra till upprustning och eventuella motsättningar i Mellanöstern. Men det fattas perspektiv i DN:s artikel. Det kan väl inte vara någon nyhet för Dagens Nyheter att det inte bara är USA som förser Förenade Arabemiraten med vapen? Sverige säljer allt man kan – även krigsmateriel för strid — till Förenade Arabemiraten och andra länder i Mellanöstern. Det är inte bara luftvärnsrobot Robot 70 jag tänker på utan även radarsystemet SEA Giraffe, obemannade minihelikoptrar och det verkligt sofistikerade radarsystemet Erieye som sålts till Förenade Arabemiraten de senaste åren. Jag reserverar mig också för att det kan vara mer som inte kommit fram pga sekretess.

För 2010 har tillstånd beviljats i kategorierna eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning (EU-kategori 5) samt militär programvara (EU-kategori 21). Den faktiska, svenska exporten till Förenade arabemiraten 2010 (som vi inte vet exakt vad den utgörs av pga sekretess) är i kategorierna eldledning mm. enligt ovan, men också “Luftfartyg”, “lättare än luft-farkoster”, UAV, flygplansmotorer och “utrustning” för “luftfartyg”, tillhörande utrustning och komponenter som särskilt utformats för militär användning.*

Det har ju blivit mycket populärt på senare år att använda sådana obemannade farkoster (engelska: UAV). Det man hört mest om är väl amerikanarnas missilbestyckade “drones” i Afghanistan och Pakistan, som ställer till med död och förstörelse både för militanta extremister men också för civilbefolkningen. I fallet med den svenska exporten till Förenade Arabemiraten kan jag bara gissa att det, som tidigare år, rör sig om de obemannade minihelikoptrarna från CybAero eller Saabs utvecklingsgren av CybAeros minihelikopter, Skeldar. CybAero säger att man säljer för övervakningsändamål (underförstått inte för att bestycka dem med eldkraft). Det passar ju bra då övervakning brukar vara en huvudsyssla för diktaturer, militär som civil. Finns det något avtal för hur dessa leksaker får användas av de diktatorer i vars händer man satt dem? Någon läsare kanske vet mer om exporten till Förenade Arabemiraten?

* Källa för nämnda tillstånd och faktiskt export: Strategisk exportkontroll 2010

Lite om Sveriges vapenexport till Förenade Arabemiraten (och andra icke-demokratiska och diktatoriska stater): http://demokratikriterium.nu/node/119/land

Programgrupp för EU-, utrikes- och försvarspolitik består av följande:

Thailands Saab S340 med Erieye-radar, den kombination som Förenade arabemiraten också köpte från Saab förra året.

Idag och imorgon är Förenade arabemiratens utrikesminister på besök i Sverige i skuggan av demokratirörelsernas framfart i Mellanöstern (pressmeddelande). Vad blir utrikesminister Carl Bildts besked? Står Sverige på demokraternas sida, eller fortsätter Sverige krigsmaterielexporten till Förenade arabemiraten?

Bara förra året exporterade Sverige krigsmateriel till Förenade arabemiraten (United Arab Emirates, UAE) för 804 miljoner kronor (källa). Den exporten utgörs av övervakningsutrustning, d.v.s. spanings- och krigsledningssystemet Erieye och de flygplan som det monteras på.

Förenade arabemiraten har tidigare mottagit bland annat den svenska luftvärnsroboten Robot 70 och den marina radarn Sea GIRAFFE (se kampanjen demokratikriterium.nu). Gemensamt för exporten till Förenade arabemiraten är att allt av betydelse kommer från Saab. Medan Saab Automobile tyvärr ser ut att gå i stöpet då man bara de senaste dagarna ställt in utbetalning av 1 500 medarbetares löner och har stora krav hos Kronofogden går försvars- och säkerhetskoncernen Saab desto bättre. Det kan ju vid första anblick se bra ut, men är det verkligen på bekostnad av frihet och mänskliga rättigheter det ska göras? Ska Saab tillåtas hjälpa diktatorer att bygga upp en stark krigsmakt och sitta kvar som envåldshärskare? Nej, det tycker inte jag.

Andra: Anna Ek (kul )

Demokrati och mänskliga rättigheter som ovillkorliga kriterium för krigsmaterielexport

Författad av:

• Andreas Ribbefjord, HANDEN

Förslag till landsmötesbeslut:

1. Folkpartiet liberalerna ska verka för att göra demokrati i mottagarlandet till ett ovillkorligt kriterium för export av krigsmateriel.

2. Folkpartiet liberalerna ska verka för att göra grova kränkningar av mänskliga rättigheter i mottagarlandet till ett ovillkorligt hinder mot export av krigsmateriel.

Sveriges reglering av vapenexporten är ganska bra – på pappret. En utomstående som läser Krigsmateriellagen (1992:1300) tillsammans med regeringens riktlinjer för vapenexport skulle inte kunna gissa att Sverige t.ex. skulle bedriva omfattande export av radarspanings- och krigsledningssystem såväl som pansarvärnsrobotar till Saudiarabien, en stat som saknar både demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

Problemet är den tolkningsfrihet som ges i texterna, exempelvis med ordet “bör” i samband med krav på mänskliga rättigheter. Detta i kombination med att riksdagen distansierat sig från beslutsfattandet och överlämnat tillståndsprövningen till tjänstemän resulterar i att de vapenproducerande företagen i Sverige kan leverera till kunder världen över helt mot principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Under 2010 förseddes t.ex. även Algeriet, Pakistan och Förenade arabemiraten med svensk krigsmateriel. Detta är inte strikt exportkontroll. Detta kan inte var vägen mot en värld i demokrati och frihet.

Folkpartiet har länge verkat för ett införande av ett så kallat demokratikriterium i vapenexporten. I skrivande stund ser det ut att kunna bli verklighet. Det riskerar att blir alldeles verkningslöst om det utformas som dagens kriterium för mänskliga rättigheter. Gör därför demokrati eller tydlig reformstävan mot demokrati till ett absolut krav, ett ovillkorligt kriterium. Gör också kravet på respekt för mänskliga rättigheter till ett ovillkortligt kriterium, så att vapenexporten äntligen kan verka i samma anda som vår utrikes- och säkerhetspolitik och för fred och frihet i världen.

SD:s motion i korthet:

Det är som att sätta sig i en försvarspolitisk tidsmaskin och åka bakåt i tiden, trots att världen och hoten har förändrats. Exportreglerna ska därtill sakna all omtanke om omvärlden och Sverigedemokraternas sinne för ekonomi ska råda även över försvarets materielanskaffning.

Vilka tomtar.

Jag skrev nyligen om Folkpartiets arbete för ett demokratikriterium i vapenexporten. Med tanke att Pakistan och Saudiarabien var bland de största mottagarna av svensk krigsmateriel förra året behövs något verkligen göras. Björklund kopplar också resonemanget till utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. Mycket bra gjort och väl talat, Björklund. Bra för demokratin i världen, bra för det svenska samvetet och klockrent liberalt!

Direkt från Björklund:

• Video från liberala riksmötet (i skrivande stund på startsidan på folkpartiet.se)
• Björklunds nyhetsbrev
• Pressträff där Björklund lägger ut resonemanget (genom Poltikerbloggen)

I media: Sveriges Radio, Expressen, DN, SvD, HD, SVT, GP (TT), NA (TT)

En guldmedalj för skicklighet och ansvarskänsla.

Sverige är världsmästare i vapenexport. Vi är det land i världen som 2010 exporterade mest krigsmateriel, per person räknat.

Vad är det då vi exporterar? Ja, allt kommer vi inte att få veta, eftersom att mycket är hemligstämplat. Något avslöjade i alla fall ISP i ett pressmeddelande häromdagen:

“Under 2010 var det fortfarande JAS 39 Gripen till Sydafrika, stridsfordon 90 till Nederländerna och luftburen spaningsradar till Pakistan som gav utslag i statistiken. Nytt för 2010 var exporten av luftburen spaningsradar till Förenade Arabemiraten och Thailand.”

Bland de största affärerna var alltså JAS till Sydafrika, en affär omvittnat full av korruption, och Saab Microwave Systems radarsystem Erieye med tillhörande plan till Pakistan.

Tillstånd “bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer”, står det i riksdagens riktlinjer för vapenexporten. Detta är tydligen ingenting man tycker sig behöva följa för Pakistan. Amnesty skriver hela tiden om brott mot mänskliga rättigheter i Pakistan. Det blir också tydligt i artiklar som Human Rights Watchs “Pakistan: A Year of Abuses” om året 2010.

Några av Saab 2000-planen har redan levererats till Pakistan och utgår från flygbasen Chaklala, i anslutning till den civila flygplatsen i Rawalpindi i närheten av Islamabad. Det är i landets norra del och nära till en latent konflikt med Indien i Jammu och Kashmir och ett fullskaligt krig i Federally administered tribal areas (FATA) och nordvästra gränsprovinserna (NWFP), på gränsen mot Afghanistan. Åt vilket håll flyger Saabplanen för att samla in radardata och avge målangivelser?

Läs Svenska Freds pressmeddelande och KRF.

Samtidigt kan man läsa i Expressen att Sverige exporterat krigsmateriel för 20 miljoner till Egypten de senaste fem åren och att det mycket väl kan vara svensk ammunition i militärens automatvapnen på Kairos gator.

Är det inte dags för ett demokratikriterium i vapenexporten? På vilken sida står vi?

“Folkpartiet liberalerna vill ha ett demokratikriterium i svensk
vapenexport.”

Orden är EU- och demokratiminister Birgitta Ohlssons (FP) i en intervju med Dagens Nyheters nättidning. Det är också en officiella ståndpunkt för Folkpartiet i vapenexportfrågan. Vilket också har sin grund i partiprogrammets (1997–) formulering om vapenexport:

“En säker försörjning av försvarsmateriel behövs för att Sverige och andra demokratier effektivt skall kunna värna demokratin. Sverige bör därför kunna exportera vapen till andra länder. Reglerna för vapenexport måste dock vara strikta och restriktiva. Dagens oklara riktlinjer måste ersättas av nya som utgår från kravet på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i köparländerna.“

P.S., angående Egypten. Efter att ha grävt i UD:s rapporter om “strategisk exportkontroll” har jag fått reda på att det som företag i Sverige exporterat till Egypten är “eldlednings och spaningsutrustningar”, “övningsmateriel”, “övningsammunition m m” och “ammunition” (tillstånd för det senare givet 2009, får se hur mycket det blev i mars då rapporten för 2010 antas ges ut).

Lite samma problem är det med ett annat svensk signalunder, f.d. Ericsson Microwaves, nu Saabs, radarsystem Erieye. Det var från början tänkt för rikets egna behov och kan ju vara alldeles på sin plats i rätt tillämpning. Men med storkunder som Pakistan och Saudiarabien blir man ju lite skakis igen. Pakistan som styrs av sin försvarsmakt och dess beryktade underrättelsetjänst ISI, vilka för hundrade gången i raden säger en sak till USA och gör en annan (dvs stödjer talibaner). Och Saudiarabien som, milt uttryckt, har några mil kvar på vägen till demokrati och har en fullständigt inkompetent och korrupt statsledning.

För några dagar sedan kunde man läsa hos SvD att Saab fått ännu en stororder (4,5 miljarder SEK) på Erieye, kringprodukter och -tjänster. Idag visade det sig (DN, Sydsvenskan) att radarsystem med tillhörande flygplan återigen ska gå till Saudiarabien. Jag hade svårt att acceptera att en svensk, i huvudsak liberal riksdagsmajoritet röstade igenom den s.k. FRA-lagen. Att en svensk, liberal regering förser icke-demokratiska länder med övervakningsutrustning känns även det, milt uttryckt, främmande.

Svenska Freds: pressmeddelande, blogg