NSA

”[…] The very word ”secrecy” is repugnant in a free and open society; and we are as a people inherently and historically opposed to secret societies, to secret oaths and to secret proceedings. We decided long ago that the dangers of excessive and unwarranted concealment of pertinent facts far outweighed the dangers which are cited to justify it. Even today, there is little value in opposing the threat of a closed society by imitating its arbitrary restrictions. Even today, there is little value in insuring the survival of our nation if our traditions do not survive with it. […]”

— John F. Kennedy 1961

Listen to the full audio at the JFK Presidential Library and Museum.

Bilden av Pakistan

Karachi, Wikimedia commons.
Karachi, Wikimedia commons.

Och så några ord om världens sjätte folkrikaste land, som just haft val.

I helgen genomfördes det val som för första gången i Pakistans historia lämnar över makten från en demokratiskt vald regering till en annan. Ingen statskupp, inget politikermord, bara val. Den gamle kuppmakaren Musharrafs pajasartade återkomst blev en flopp. Istället vann center-höger-partiet PML-N och den socialt satsande nykomligen Imran Khans parti blir sannolikt den utpräglade oppositionen.

Valfusk rapporterades förvisso, gränslandet mot Afghanistan är en krigszon och militären har för mycket makt över politik till näringsliv. Men demokratins kännetecken var många: högt valdeltagande (60 % har nämnts), det tidigare regeringspartiet PPP accepterade valresultatet och i krigs- och talibanplågade Khyber-Pakhtunkhwa röstade man för Imran Khans demokrati och välfärd.

Det är lätt att dra paralleller till södra Afrika i betydelsen att detta är ett område som under längre tid haft en positiv utveckling som det tar världen många år att se. Läser jag internationell media om Pakistan är det drönarkrig, talibaner och bombdåd. I pakistansk media är det till stor del istället näringsliv, vanlig politik och …typ invigningar och kändisfester.

Gapet mellan Pakistan och bilden av Pakistan är fortfarande mycket stort. Men med samma säkerhet som fördomsbilden ligger efter så ligger kapitalmarknaden före: precis som i Nigeria och Johannesburg har även Karachibörsen haft en otroligt bra utveckling de senaste åren. Långsiktigt är det inte svårt att föreställa sig ett Pakistan med ett näringsliv i nivå med Indiens, social utveckling och ett hyggligt liv. Det alldeles oavsett rapporter i media om något bombdåd.

Ryssland för sex år sedan

Hittade just ett tidsdokument. Det är en reserapport från min första resa till Ryssland i slutet av juli 2006, vilket också var min första kontakt med det liberala partiet Jabloko (som man numera brukar stava det på svenska). Partilokalen var buggad och vår ledsagare körde som en biltjuv. Det var spännande, kommer jag ihåg.

Text från 2006:

”Vi fick träffa Sergei Popov, vice partiledare för Jabloka, som berättade om arbetet i duman, Rysslands underhus. Duman domineras av president Vladimir Putins huvudsakliga stödparti Enade Ryssland, men trots detta får Jablokas tre (nu egentligen två) ledamöter förhållandevis stort utrymme, för demokratilegimitetens skull. Vi samtalade förstås också med de centrala personerna i den lokala Jablokagrenen, vilka har platser i stadens lagstiftande församling.

Ett besök hos svenska exportrådet i S:t Peterburg, denna sexmiljonersstad vid Östersjön, gav oss inblick i svenska företags etableringar och affärer i Ryssland. Vi fick också besöka stadsdelen Grasjdánka och motsvarande kommunalrådet Olga Stanikova. Hon genomför sociala program för att stärka samhörigheten och möjligheterna för människor i detta sovområde med höghus och 70 000 invånare. Grasjdanka är det område i Ryssland i vilket Jabloka har sitt starkaste stöd i hela landet, 15 av 18 mandat.”

Idag kan jag konstatera att följande hänt eller stått still under sex år:

  • Jabloko har inte längre några mandat i duman, men går bra i S:t Petersburg, valfusk till trots.
  • Borgmästaren (eller vad man nu ska kalla det) Olga blev helt odemokratiskt utkörd från sitt kontor och på något sätt bortkuppad av maktpartiet.
  • Det är samma president i Ryssland idag som för sex år sedan.
  • Det har gradvis blivit svårare under dessa sex år att som utländsk organisation samarbeta med den ryska oppositionen.

Förövrigt har Jabloko interna problem i S:t Petersburg just nu, med en djup splittring som tagit sig uttryck i bl.a. upplösande av den lokala partigrenen och ungdomsförbundet och massuteslutning.

S:t Petersburg 2006. Från vänster: Alexander Vigandt (Jabloko), jag, Konstantin Goloktev (Jabloko), Charles Kennedy (Libdems, fd partiledare), Libdems internationella sekreterare vid tillfället (namnet har fallit bort) och Bengt Sand (FP).
S:t Petersburg 2006. Från vänster: Alexander Vigandt (Jabloko), jag, Konstantin Goloktev (Jabloko), Charles Kennedy (Libdems, fd partiledare), Libdems internationella sekreterare vid tillfället (namnet har fallit bort) och Bengt Sand (FP).

Democracy Forum 2012 in St Petersburg

Last weekend, 23 to 26 August, Democracy Forum 2012 took place in Repino just outside St Petersburg. The forum was organized by the Swedish International Liberal Centre (SILC) together with the St Petersburg branch of the Russian Democratic Party Yabloko and invited a long range of NGOs active in St Petersburg. I attended the event together with company from Liberal Youth, SILC and Liberal Party colleague Haralampos Karatzas.

Besides listening to alot of interesting presentations and participating in democracy workshops, I delivered a presentation together with Haralampos on the organization and budget process of Haninge municipality. Instead of boring my readers with the contents of that, here are some nice pictures of my fellow democrats in Russia.

There also was a bit of #DemocracyForum twittering going on.

The visa process was long and strenuous. Half-way through we discovered that the process had been changed and we had to fill in a form online, print it and hand it to the embassy. Half-way through once again we were put to a halt because the embassy had decided political parties (Yabloko in this case) were no longer allowed to be inviting party for business visas. So we applied for turist visa with a purpose, as it’s called. In the picture, Andreas Froby is filling in the last obstacle before entering the otherwise lovely country of Russia, the immigration form.

 

Me and Haralampos giving our presentation on the organization and budget process of Haninge municipality.

 

Workshop planing a LGBT campaign.

 

Ksenia Vakhrusheva of Yabloko (Youth) giving a presentation on how to organize a campaign according to management principles.

 

Yabloko Youth representative Nikolay Artemenko and friends seriously getting into character in a role-play of a public hearing.

 

The fictional hearing really got people participating, at times to the extent that they were (as a part of the acting) thrown out. :)

 

Sverige: diktaturernas vapensmedja i siffror

Jag har räknat på hur pass mycket Sverige är ”diktaturernas vapensmedja”.

Slutsatser:

  • 44,05 % gick till länder som är ”free”
  • 29,76 % gick till länder som är ”partly free”
  • 26,19 % gick till länder som är ”not free”

Alltså: 56 % av Sveriges krigsmaterielexport gick 2011 till länder som Freedom House klassar som partly free eller not free.

Detta har jag kommit fram till genom att lägga ihop exportvärdesbeloppen för varje mottagarland, uppdelade enligt Freedom Houses klasser free, partly free och not free.

Exempelvis klassas de fem största exportdestinationerna 2011 såhär av Freedom House:

1. Thailand (3 017 mnkr): ”partly free”
2. Saudiarabien (2 869 mnkr): ”not free”
3. Indien (1 049 mnkr): ”free”
4. Pakistan (862 mnkr): ”partly free”
5. Storbritannien (753 mnkr): ”free”

Så pass djävligt är det!, är allt jag har att säga just nu. Och då har vi inte ens talat om krigsrisken eller mänskliga rättigheter i mottagarländerna.

Material:

 

Stolt och förtvivlad över Ryssland

Konstantin Golokteev från Jabloko
Konstantin Golokteev från Jabloko berättar om läget i Ryssland på SILCs seminarium i Belgrad i december 2011.

Jag blir så stolt över mina vänner! Mina kära vänner i det liberala partiet Jabloko fick 12 % i valet i S:t Petersburg i december, men skulle enligt egen uppfattning — borträknat valfusk — ha närmare 20 %.

I dagens pappersupplaga av DN finns en stor artikel om presidentvalet i Ryssland, som äger rum 4 mars. Jablokos framgångar har rullat på sedan förra året och deras kandidat Grigorij Javlinskij (på bild i DN) ansågs först kunna bli en värdig motkandidat till Vladimir Putin, men diskades nyligen. Diskandet är förstås politiskt. Putin är rädd för starka och självständiga motkandidater. Liberala internationalen och ELDR protesterar förstås!

Inför valet i S:t Petersburg i december hade Jabloko samlat ihop 40 000 namnunderskrifter trots att gränsen var 30 000. Inför det föregående valet hade de samlat in 30 000, men det hade visat sig vara för liten marginal för att kompensera för valfusket. Såna här regler tar så mycket kraft att man knappt hinner föra en normal valkampanj och få ut sina budskap samtidigt.

Inför presidentvalet lyckades Jabloko ändå samla in strax över 2 000 000 namnunderskrifter. Det är en imponerande summa! När jag träffade Jablokorepresentanter på SILCs seminarium i Belgrad i december och när vi hade dem som gäst i Stockholm en vecka senare så var de trötta men glada efter allt arbete i december.

Efter insamlingen inför presidentvalet nu skrev min vän och internationella sekreteraren Ksenia Vakhrusheva ”yes, it’s unbelievavle, but we managed to gather over 2’000’000 signatures in support of Yavlinsky to be a candidate for president elections” på Facebook, en bedrift som skulle visa sig inte ge någon direkt utdelning i och med diskandet av Javlinskij.

Det är en ojämn och orättvis kamp att vara demokratiaktivist i Ryssland, men för den delen inte oviktig. Ksenia och de andra gör ett jätteviktigt jobb och jag hoppas att de en dag lyckas med att göra Ryssland till en demokrati. Tänk att de kunde få så stort stöd i S:t Petersburg i december och att 2 miljoner människor gav sitt stöd till Javlinskij genom att skriva under! Det bådar för en framgångsrik framtid, tycker jag. Go, go, go!

Björklund kräver skärpt lag för vapenexport

Folkpartiet har inlett en förnyelse som bland annat innebär att stå för ett starkare, liberalt budskap. Idag gjorde Jan Björklund utspelet på det liberala riksmötet att vapen inte ska exporteras till diktaturer. Det är förvisso inget nytt budskap från Folkpartiet, men passar utmärkt för att stärka den liberala profilen och är *mycket* välkommet!

Jag skrev nyligen om Folkpartiets arbete för ett demokratikriterium i vapenexporten. Med tanke att Pakistan och Saudiarabien var bland de största mottagarna av svensk krigsmateriel förra året behövs något verkligen göras. Björklund kopplar också resonemanget till utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. Mycket bra gjort och väl talat, Björklund. Bra för demokratin i världen, bra för det svenska samvetet och klockrent liberalt!

Direkt från Björklund:

I media: Sveriges RadioExpressenDNSvD, HD, SVT, GP (TT), NA (TT)

 

Insamling till Michail Beketov

Ge ditt bidrag till den svenska insamlingen för Michail genom att sätta in pengar på Plusgironumret 55 13 35 – 3. Märk överföringen med “Beketovfonden”. Alla bidrag går oavkortat åt att täcka vårdkostnaderna för Michail Beketov.

Läs mer hos SILC, som sköter insamlingen, eller kolla på insamlingens Facebooksida.

Som det ser ut just nu har pengar till en månads behandling samlats in. Det behövs alltså mycket mer. Målet är att få ihop 60 000 kr, vilket skulle räcka till ett år.

Regime change

Bushs metod för Irak kändes som en rätt knölig väg mot demokrati och frihet redan när man jämförde med den fredliga omvandligen i Östeuropa. När egyptierna nu nästan har avsatt sin korrupte president står det klart att det inte heller i Mellanöstern är med en preemptive strike man åstadkommer den bästa regime change.

Tänk att man kan byta statsledning med fredliga metoder även i diktaturer — och även i Mellanöstern. Färgrevolutionernas tid är demokratins och frihetens tid. Egypten är nära nu. Hur nära är Iran och resten av Mellanöstern?

Ungdomar utanför Jamehmoskén i Esfahan, Iran, nyår 2008/2009.
Ungdomar utanför Jamehmoskén i Esfahan, Iran, nyår 2008/2009.