SUM 2016

Starten av SUM 2016. Foto: Maria Viberg.
Starten av SUM 2016. Foto: Maria Viberg.

På SUM behöver man inte följande saker: vätskeryggsäck, vattenflaska, medhavd mat, mycket kläder, toppluva, bivacpåse etc etc. Loppet är ”bara” 50 km och har många kontroller med sportdryck, vatten, banan, choklad o.s.v. Springer man på under 4,5 h tycker iaf jag att man bör anamma go light and fast. Jag hade endast tunn klädsel och två gels med mig.

Klädsel för mig är korta eller 3/4-tights och t-shirt. I år bara t-shirt, förra året ett tunt linne över t-shirten för  att det var kallare då. Liksom förra året var det bra förhållanden på Sörmland Ultra Marathon — till och med bättre i år med en temperatur som gör att man inte hackade tänder vid start. Eftersom att det var torrt och lerfritt var det rätt taktik att plocka fram landsvägsskorna trots att det står ”50 km terränglöpning” på t-shirtarna.

Min styrka i löpning är inte att jag har någon talang för det — för det har jag inte. Men jag maler på med konsekvent träning utan längre uppehåll och det gör att jag blir lite bättre varje år. Personbästa på årets SUM var en självklarhet, men hur snabbt skulle raketen gå? Loppet gick förvånandsvärt lätt med hyggligt bra disponering av krafterna, jag drack tillräckligt och åt lite lagom. Men jag lyckades inte ta mig under 4 h utan kom in på 4:01:49 (föregående år 4:11:50) vilket gav 12:e plats. Hade jag inte skrikit som en galning och varnat löparen framför hade jag tagit en plats i spurten men det är ju kul att se andra kämpa och lyckas också.

Jag hade under 4 h som mål men tycker ändå att jag nådde målet in spirit. Med lite felspringning och att jag ramlade två gånger tycker jag att min tid visar på att kapaciteten ändå är där jag ville ha den när jag satte målet. Dessutom slog jag alla från Nynäshamns långdistansklubb vilket är nog så skönt. ;)

 

Sörmland Ultra Marathon 2015

Sörmland Ultra Marathon 2015 strax innan start.
Strax innan start. I blått Daniel Nilsson från FK Studenterna, som mer eller mindre prenumererar på förstaplatsen. Jag längst till vänster. Foto: Magnus Källström.

Perfekt dag! Rätt temperatur, sol, inget regn, inte så mycket lera; yttre förhållanden var perfekta för årets SUM. För mig var det andra året i denna tävling. Jag kan verkligen rekommendera denna pärla. Ungefär 50 km på stigar, grusvägar och landsväg. 243 löpare gick i mål, 350 var anmälda, vilket var fullbokat.

Damklassen vanns med god marginal av Kajsa Berg som nyligen slog till med VM-silver på 100 km och som vunnit SUM förr. Tvåa blev Malin Hjalmarsson. Jag talade med loppets trea och fyra, Frida Södermark och Kajsa Friström, och de kände inte till Malin. Själv hade jag sett henne vinna Ursvik Ultra 45 km i mars och då lärt mig att hon är multisportare i Swedish Armed Forces AR-lag. Med den kunskapen kunde jag ganska tidigt i loppet räkna ut hur prispallen för damerna skulle se ut. Särskilt som att jag hade damtrean hack i häl rätt länge — en helt annan tjej som säkert var bra, men som jag misstänkte skulle bli uppäten av en väldisponerad Södermark vad det led.

I herrklassen stod Daniel Nilsson (FK Studenterna) och Philip von Rosen (Hässelby SK) ut med god marginal till resten och var de enda före Kajsa Berg i mål. De är båda kända i ultrasammanhang med medaljer från SM 100 km m.m. Om Daniel kan man väl också nämna att han vunnit SUM 8 av 10 gånger, om jag inte har helt fel.

Själv hade jag ätit, sovit och var peppad. Förutom att vädret var bra var alltså de inre förhållandena också bra. Och framför allt har jag tränat bra sedan förra året. 2014 sprang jag på 4:29. I år hade jag sub 4:15 som mål och lyckades utan att ta ut mig till gränsen komma in på 4:11:50 vilket innebar placering nummer 17. Känslan den sista milen var också en helt annan än året innan. Visst blev det lite tungt mot slutet, men det var inte alls samma trötthet i benen som förra året. Träningen har givit resultat, helt enkelt.

Sörmland Ultra Marathon kan man skriva mycket om. Det är ett fint lopp.

Andreas Ribbefjord, Sörmland Ultra Marathon 2015.
Jag vid 17 km. Foto: Fredrik Stridsman.